torsdag 19 februari 2015

Att försöka hjälpa till...

... det är otroligt viktigt för mig..


Man vill ju hjälpa till, tänk att vara den som gör skillnad för nån som verkligen behöver hjälp, bidra till forskning, ge någon mat och utbildning. 


Har ni hört talas om For Life....? Inte?
Gå in på deras hemsida http://www.forlife.nu/sv/butik.html, de har otroligt mycket fina produkter till försäljning och köper du något så stödjer du cancerforskningen.
För snart 7 år sen så opererade jag bort en knöl i mitt högra bröst, Jag hade turen att vara en av dom som hade en godartad knöl, men det hjälpte mig inte just då när jag fick beskedet... Jag var övertygad om att det var slut, tänkte på mina killar och deras framtid utan sin mamma... Hemskt, jag hade ångest så jag svimmade ibland... Men sen på något sätt så förstod jag att jag var en av dom lyckligt lottade och tog mig igenom denna period ganska bra faktiskt..


Jag bär med stolthet deras armband, Nolltolerans när det gäller cancer!


Som ni ser på min arm så är jag medlem i Ung Cancer och bär även deras armband :))

Det har varit en ganska tuff vecka... Jag har ju berättat om en tuff höst och mycket oroligheter runt mig, det handlar om flera faktorer men en av dom är att en av mina absolut närmaste är allvarligt sjuk och den här veckan har handlat mycket om det... Det är tufft och jag skulle vilja berätta mer, men jag tror inte att den personen är redo för det ännu....
Livet blir inte alltid som man tänkt sig men man måste ändå försöka hitta en vardag i det med, svårt men ett måste...


Denna fina flaska fick jag nu ikväll av våra grannar för att jag varit husvakt, hur snällt var inte det :) Den får du lov att öppna ikväll sa min kära granne, men det kommer jag inte göra, den är alldeles för fin så den kommer sparas till ett speciellt tillfälle.... Men, man vet inte vad som händer imorgon så egentligen är det ju en speciell kväll ikväll... för att det är just ikväll...

Nästa vecka blir det många dagar på kontoret i Stockholm så nu ska det njutas av helgen :)
Stor kram till er alla mina fina vänner.
Jessica 

17 kommentarer:

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Gomorron
Jag har köpt armband hos dom, har ett eget och lottat ut på bloggen och på en sminkkväll här hemma. Det är en hemsk sjukdom, så glad att du klarade dig så bra. Hoppas allt blir bra med din släkting också. Och öppna du flaskan ikväll, det kommer nya.
Ha en fin helg
Kramar/AM

Lene sa...

Vilket fint armband. Där får man gå in och kolla.
Nej, livet blir inte alltid som man tänkt sig. Men man måste gilla läget hur det än blir. För i mångt och mycket kan man inte göra så mycket mer. För ens vänner och nära och kära kan man vara otroligt fint stöd och det är jag övertygad om att du är. Fina Jessica.
Ha en fin dag

Kramar
Lene

House and Garden by Bia sa...

Jag vann ett armband från ovanstående bloggerska Anna-Maria...rosa pärlor och det står For Life på det...ska ta på mej det dagen till ära ;))...jaa cancer är en tuff sjukdom...min mamma går just nu igenom cellgiftsbehandling för livmoderhals cancer...inte kul! Hon har även tagit bort ett bröst för många år sedan...var tredje person drabbas av cancer...fy fabian säger jag bara!
Önskar dej en fin och solig helg!
Kram bia

Änglarum sa...

Hej Jessica! så trist med sjukdom i din närhet..känner med dig <3 det är en fasa att drabbas av svåra hälsotillstånd.man kan hoppas att det finns något bot för din vän,på något sätt..Armbanden är väldigt speciella <3 trevlig helg önskar jag dig o de dina kram kram Jessica

Här är gudagott att vara ! sa...

Hej vännen, vilket fint och tänkvärt inlägg. Är så glad att det gick bra för dej, men visst blir det en chock när sånt händer, och man tvingas att inse att livet inte varar för evigt.
När jag blev sjuk så var jag också väldigt dålig ett tag, men det var nog mina anhöriga som hade det jobbigast just då. - Själv var jag för dålig att förstå hur sjuk jag var.
Som anhörig känner man sej så maktlös många gånger, men det viktigaste att man visar att man alltid finns där.
Öppna du flaskan, och njut av nuet.
Framtiden vet vi inget om.
Tack för att du är min bloggvän, och sköt om dej ♥
Kram / Anneli

HWIT BLOGG sa...

Ett väldigt vackert och tänkvärt inlägg...
Kram till dig,
Titti

TantGlad sa...

Det här är en jävla sjukdom på ren svenska. Lider värkligen med de som blir drabbade.
Hoppas det finns ljuspunkter i livet som gör det lättare.
Ja livet blir inte alltid som det vi tänkt oss.

Kram från mig.

Mittgodastefinaste sa...

Ska kika in på den hemsidan.

Tänkvärt inlägg.

Stor kram till dig

//Jenny

Mia sa...

Tänk om man verkligen kunde "säga nej" eller förbjuda cancer! Så mycket ångest och så mycket onödigt lidande som skulle undvikas. Så mycket onödig för tidig död.

Fin blogg!

Hanna sa...

Tänkvärt.
Ha en fin söndag
Hanna

Hannis sa...

Det är tufft när någon nära mår dåligt. Hoppas det ordnar sig på bästa sätt. Kram Hannis

Hannis sa...

Det är tufft när någon nära mår dåligt. Hoppas det ordnar sig på bästa sätt. Kram Hannis

Cissi sa...

Jag har varit så tacksamt förskonad från denna hemska sjukdom, det är inte många i min närhet som drabbats. Men varje gång det händer så fryser hjärtat till is, man blir så rädd!
Det där med att känna tyngden av att inte berätta för oss, det kanske du inte gör, men OM du gör det, så SLÄPP det. Finns ingen anledning att dela allt, man blir så utlämnad på något sätt. Förr berättade jag allt i bloggen, men nu blir jag mer och mer återhållsam. Speciellt med tanke på att mina barn blir äldre, min dotter läser ju och kan säkert detta med att googla osv.
Nåja, nu blev det långt!

Hoppas du njuter av ljuset som är på väg tillbaka. Alltid lika mysigt att läsa din blogg. Hoppas vinet smakar...:) Nu skall jag bevisa för din blogg att jag inte är en robot...haha!
Kram, Cissi

Black Iris sa...

Hoppas verkligen att allt löser sig till det bästa med din nära vän.
Alla dessa hemska sjukdomar önskar jag att vi fick vara utan. Skönt att din knöl var godartad.

Kram Maidi

The Place To Be sa...

Ja visst vill man hjälpa till. Har ännu inte köpt något armband av dem, men däremot har jag satt in pengar i olika omgångar till Cancerfonden.

Jag känner med dig så och din vän. Så fruktansvärt när livet vänds upp och ner. Jag har tyvärr fått brottats med sådant i rätt många år. Det tar på krafterna. Samtidigt är man tacksam för varje dag man får var med sina nära och kära och man omprioriterar.

Sköt om dig och din vän! Extra varm kram Malin

PranaLing sa...

Tänkvärt och vackert inlägg och styrkekram till dig. Jobbigt när någon närstående är sjuk.

Jag har gjort en nystart på bloggen och bytt namn. Så jag hoppas du vill fortsätta följa mig på min nya adress.
www.Pranaling.blogspot.se

Varmaste kramen till dig.

Sofia sa...

Ja de är klart man vill hjälpa till!!!
Förstår också hur jobbigt det är när en närstående inte mår bra.. du vet, min mamma dog i höstas och tiden innan dess va inte rolig! Först nu efter som man förstår hur psykiskt jobbigt och påfrestande det var....
STOR kram
Sofia